Nytt på forskningsfronten

Nytt på forskningsfronten

FRÅN STRAMA VÄSTRA GÖTALAND

Maj 2026

Baldanzi G et al. Antibiotic use and gut microbiome composition links from individual-level prescription data of 14,979 individuals. Nat Med. 2026 Mar 11

Data över antibiotikarecept från svenska läkemedelsregistret har analyserats tillsammans med data från metagenomsekvenseringar av tarmens mikrobiom hos 14 799 vuxna individer. Avföringsproverna var insamlade inom SCAPIS, SIMPLER och MOS (Malmökohorten). Störst förändringar i mikrobiotan sågs under det första året efter antibiotikabehandling, men för flera preparat låg förändringar kvar i 8 år. Penicillin V och nitrofurantoin hade begränsade effekter på tarmens mikrobiom och förändringarna försvann relativt snabbt. Klindamycin, ciprofloxacin och flukloxacillin var associerade med betydligt större och mer långvariga förändringar. Klindamycin var det preparat som gav störst ekologiska förändringar i tarmens mikrobiota. 

Dumchev K et al. Microbial Flora in War Wounds from the Ukrainian Front Line. 
N Engl J Med. 2026 Feb 26;394(9). 

Sårinfektioner i krigets Ukraina har kännetecknats av hög förekomst av multiresistenta bakterier. Den här studien inkluderade sårodlingar från 127 skadade militärer kort tid efter skadan. Nästan alla skador i studien var orsakade av sprängmedel från drönare och mediantiden från skada till sårodling var 7 timmar. Mikroberna som påvisades hade generellt låg virulens och en måttlig förekomst av resistensgener. Författarnas slutsats är att de svårbehandlade multiresistenta sårinfektionerna som drabbat krigsskadade i Ukraina sannolikt är vårdrelaterade och orsakas av patogener som tillkommit senare i förloppet. De poängterar att smittspridningen av resistenta bakterier i vårdmiljön behöver komma under kontroll. Initialt vid skadan kan smalare antibiotikapreparat användas.

Joean O et al. ESCMID clinical guidelines on the evaluation and management of a reported antibiotic allergy. Clinical Microbiology and Infection, 2026; 32, 767-787.

90–95% av alla patienter med uppgift om penicillinallergi i journalen har inte någon immunologisk överkänslighet mot penicillin. Märkningen är associerad med mindre effektiv antibiotikabehandling vid infektioner. Den nya rekommendationen från European Society of Clinical Microbiology and Infectious Diseases (ESCMID) är i stora drag överens med Terapigruppens riktlinje för handläggning och testning av PC-allergi i primärvård Västra Götaland. En avgörande skillnad är att vi använder penicillin V och inte amoxicillin vid provokation. Formulärets nederkant

Raynal Floriano F et al. Estimating cost savings from reducing antibiotic overprescription in european general practices. Eur J Health Econ. 2026 Mar 21. 

Studien är en hälsoekonomisk uppskattning av kostnader för onödig antibiotikaförskrivning i primärvården inom EU. Beräkningarna visar att utbildningsinterventioner som minskar onödig antibiotikaförskrivning kan spara minst 151 miljoner euro årligen. Studien utgår från data från Frankrike, Grekland, Litauen, Polen och Spanien som genererades i projektet HAPPY PATIENT. De beräknar sedan motsvarande kostnader för övriga EU-länder. Studien tar hänsyn till kostnader för antibiotikaförskrivning, biverkningar och antibiotikaresistens utifrån nationella förskrivningsdata och ställer detta mot kostnaden för omfattningen av den utbildningsintervention som behövs i respektive land. Interventionen de använde i studien har påfallande mycket gemensamt med Strama-arbetet som görs på vårdcentralerna i Västra Götaland: diskussioner kring enhetens antibiotikaförskrivning, utbildningar, kollegiala samtal kring vanliga infektioner och hur vi kommunicerar med patienter kring olika infektionstillstånd. Uppmuntrande läsning!

Savage TJ et al. Amoxicillin-Clavulanate vs Amoxicillin for Acute Sinusitis in Adults. JAMA. Published online April 18, 2026. 

Antibiotika har liten plats i behandlingen av sinuit och det förekommer en omfattande överbehandling. Endast hos en mindre andel patienter förkortar antibiotika symtomen. Behandling kan övervägas till patienter med svåra och långdragna symtom, som hög feber eller svår smärta. Patienter med nedsatt immunförsvar bör få behandling vid akut bakteriell sinuit. I den aktuella studien, som omfattar över en halv miljon patienter, jämfördes behandling med amoxicillin och amoxicillin/klavulansyra. Effekten var likvärdig avseende terapisvikt/recidiv, definierat som byte till ett nytt antibiotikapreparat. Komplikationer, såsom besök på akutmottagning, var mycket ovanliga. Däremot belastades amoxicillin/klavulansyra av signifikant högre förekomst av sekundära infektioner, som till exempel Clostridioides difficile. I Regnbågshäftet är penicillin V förstahandspreparat till de utvalda fall av sinuit som antibiotikabehandlas, men vid recidiv eller terapisvikt rekommenderas doxycyklin alternativt amoxicillin/klavulansyra. Den här studien utmanar den svenska riktlinjen då tillägg av klavulansyra inte gav bättre effekt än amoxicillin ensamt.

I väntan på SILFs (Svenska Infektionsläkarföreningens) nya riktlinje för UVI kommer här två kvalitativa studier om urinvägsinfektioner i primärvård:

Tyrstrup M et al. Experiences among men with localised urinary tract infection in primary care: a qualitative study. Scand J Prim Health Care. 2026 Mars. 

Intervjustudie med 18 svenska män i åldern 61–84 år (median 77,5 år) som behandlats för akut cystit i primärvård. Det var vanligt att männen funderade över varför de drabbats, om de kunnat göra något för att undvika urinvägsinfektionen och det förekom en del självanklagelser. Den vanligaste föreställningen var att nerkylning bidragit. Flera män var skämtsamma kring sina symtom vid intervjun även när de beskrev en avsevärd påverkan på det dagliga livet. Många hade bortförklarat symtomen som åldersrelaterade och det var vanligt att en kvinnlig anhörig insisterat på att de skulle söka vård. Deltagarna hade gott förtroende för vården, men efterfrågade mer information kring diagnosen.

Kleuser H et al. Primary Care Practitioners' Experiences Managing Urinary Tract Infections: A Qualitative Evidence Synthesis. Br J Gen Pract. 2026 May 7.

Denna studie är en syntes av 32 tidigare publicerade kvalitativa studier om primärvårdsläkares erfarenheter av att handlägga patienter med urinvägsinfektion. Författarna fann inga studier från låginkomstländer att inkludera. Två av studierna var svenska. Primärvårdsläkare har gott självförtroende att snabbt handlägga akut cystit hos kvinnor som är den vanliga patienten med urinvägsinfektion i primärvård. Vid recidiverande UVI, om patienten är äldre, man, barn eller har kända riskfaktorer för allvarlig infektion upplevs ofta osäkerhet kring handläggningen. Läkarna tenderar då att utvidga utredningen och upplever tidsbrist för medicinsk bedömning och kommunikation med patienten. Även antibiotikaval upplevs svårare, med en tendens att förskriva längre behandling med bredare preparat. Läkarna vägde oro för antibiotikaresistens mot rädslan för kvarstående eller försämrade symtom för patienten. Patienternas förväntningar på diagnostik och behandling upplevdes mer utmanande att hantera i de här konsultationerna där det egna självförtroendet var lägre.

God läsning önskar Strama Västra Götaland!

Nytt på forskningsfronten

FRÅN STRAMA VÄSTRA GÖTALAND

Mars 2026

Gustavsson L et al. Clinical presentation and recent health care contacts in patients with invasive group a streptococcal infection, Western Sweden 2020-2024. Infect Dis (Lond). 2025 Nov 30:1-11.

Retrospektiv journalgranskning av 190 patienter vårdade för invasiv GAS-infektion på Sahlgrenska universitetssjukhuset. De vanligaste kliniska presentationerna var erysipelas (22%), bakteriemi utan fokal infektion (21%), nedre luftvägsinfektion (15%) och nekrotiserande mjukdelsinfektion (13%). Tio procent av patienterna hade sökt vård för ett sår inom 30 dagar före debuten och fem patienter hade sökt för GAS-infektion (en med impetigo, en med erysipelas och tre med streptokocktonsillit). Dessa fem patienter hade erhållit perorala antibiotika och ändå utvecklat invasiv sjukdom. 

Dewan MS et al. Nirsevimab Against Hospitalizations and Emergency Department Visits for Lower Respiratory Tract Infection in Infants. JAMA Pediatrics 2026 Vol. 180 nr 2.

Sedan 2025 kan nyfödda i Sverige få antikroppar profylaktiskt mot RSV. Denna meta-analys, omfattande 260 000 barn yngre än 2 år, visade att sjukhusinläggningar beroende på nedre luftvägsinfektioner, oberoende av orsak, minskade med över 60%. Liknade effekt avseende besök på akutmottagningar. Effekten var större avseende RSV-associerade akutbesök. En slutsats är att antikroppsprofylax har påverkan också på andra infektioner än enbart RSV.

Kenmoe et al. The Burden of Respiratory Syncytial Virus in Children With Acute Otitis Media: A Systematic Review and Meta‐Analysis. Influenza and Other Respiratory Viruses, 2026; Feb 20:e70223  

Denna systematiska översikt om akut otit inkluderade över 8000 barn. Den visade att RSV är vanligt hos barn med AOM och ofta associerad till bakteriell infektion. Sjukdomsbördan är betydande och virusinfektionen medför ofta sekundär antibiotikaanvändning. Den tydliga kopplingen mellan RSV och AOM — särskilt hos barn <3 år — understryker vikten av effektiv RSV‑profylax. Preventiva strategier, inklusive långverkande monoklonala antikroppar för spädbarn, kan minska RSV‑infektioner och därmed risken för AOM. Profylax påverkar incidensen både av nedre luftvägsinfektioner och akut otit.

Skow M et al. Antibiotic treatment for acute sinusitis and subsequent health care use and work absence: a nationwide registry study from Norway. Family Practice, Volume 43, Issue 2, April 2026.

En norsk registerstudie som inkluderade drygt 413 000 vuxna patienter diagnostiserade med akut sinuit i primärvård. De fann att antibiotikabehandling av sinuit gav en blygsam minskning av antalet sjukvårdskontakter och sjukfrånvaro den första veckan efter antibiotikaförskrivningen. Vid uppföljning efter en månad hade det mesta av skillnaden försvunnit. Studien indikerar att antibiotika vid akut sinuit i primärvård inte ger effekt av betydelse och resultatet ger stöd för återhållsam antibiotikaanvändning vid akut sinuit i primärvård.

Lund et al. Peritonsillar abscess in children: age-stratified incidence rates, microbiology, and evaluation of penicillin as drug of choice. Ann Clin Microbiol Antimicrob. 2026 Jan 3;25(1):6. 

Denna danska journalstudie inkluderade 395 barn i åldern 0-17 år som behandlats för peritonsillit med en kombination av kirurgi och antibiotika. Incidensen av halsböld var låg hos de yngre barnen och ökade med stigande ålder. Mikrobiologiska analyser visade att GAS (Streptococcus pyogenes) dominerade hos de yngre barnen och hos tonåringarna dominerade Fusobacterium necrophorum. Komplikationer var ovanligt (3/395, 1%) och de tre komplikationerna utgjordes av postoperativ pneumoni efter tonsillektomi.  Monoterapi med penicillin V var säkert i alla åldersgrupper.

Biebelberg et al. Associations between antibiotic use and outcomes in patients hospitalized with community-acquired pneumonia and positive respiratory viral assays. Clin Infect Dis 2025 Dec 11:ciaf687.

I denna studie undersökte författarna knappt 7000 inlagda patienter med misstänkt pneumoni och påvisad virusinfektion. Antibiotikabehandling påverkade inte utfallet avseende vårdtid, IVA-vård eller dödlighet. Behandling med antibiotika 0-2 dagar var likvärdig med behandling 5-7 dagar. I undergruppen med influensa hade gruppen patienter med längre behandling till och med signifikant ökad dödlighet. Studien har begränsningar men är värdefull då patienter med influensa och andra virusinfektioner som vårdas inneliggande ofta behandlas med antibiotika mot misstänkt sekundär bakteriell infektion. Studien visar att antibiotikabehandling sällan gör någon skillnad.

Dagberg B et al. Understaffing and overprescribing: a register study on the role of locum physicians in antibiotic prescribing patterns in primary care in Northern Sweden. Scand J Prim Health Care. 2026 Dec;44(1):1-9. 

Denna journalstudie jämförde antibiotikaförskrivning av fastanställda läkare och hyrläkare (locum physicians) i primärvård. Analysen inkluderade över 11 000 patientbesök för luftvägsinfektion vid fyra stora vårdcentraler i norra Sverige. Vid övre luftvägsinfektioner där antibiotikaförskrivning i allmänhet inte är indicerat sågs en signifikant högre förskrivning på underbemannade vårdcentraler med stort behov av hyrpersonal.

Kalanxhi E, Laxminarayan R. Climate change and antimicrobial resistance. Nat Rev Microbiol, 2026. 

Denna översiktsartikel beskriver mekanismer som länkar klimatförändringar och antimikrobiell resistens. Epidemiologin för många infektionssjukdomar påverkas av klimatförändringar. Artikeln beskriver också hur flyktsituationer, översvämning och torka leder till försämrad sanitet, matförsörjning och tillgång till sjukvård - med konsekvenser som försämrad immunitet samt ökad infektionsbörda, antibiotikaanvändning och smittspridning av resistenta mikrober.

Dalby KL et al. The Vaginal Microbiome and Recurrent and Chronic Urinary Tract Infection. Int Urogynecol J. 2025 Dec 8.

Litteraturöversikt med fokus på den vaginala mikrobiotan och recidiverande cystit hos postmenopausala kvinnor. Lactobacillus spp som är nyckelkomponent i den vaginala mikrobiotan minskar efter klimakteriet och minskningen korrelerar till ökad frekvens urinvägsinfektioner. Probiotikavagitorier med Lactobacillus har inte visat effekt mot recidiverande UVI. Behandling med lokalt östrogen har däremot visats återställa den vaginala ekologin och ge minskad frekvens urinvägsinfektioner i denna patientgrupp.

God läsning önskar Strama Västra Götaland!

Nytt på forskningsfronten

FRÅN STRAMA VÄSTRA GÖTALAND

November 2025

Två nya studier undersöker säkerheten vid empirisk behandling med smalspektrum-antibiotika i primärvård:

Cronberg et al. Penicillin V as first-line treatment of pneumonia in primary care: a registry-based study. Clin Microbiol Infect, aug 2025.

Denna registerstudie har jämfört patienter som behandlats för pneumoni med amoxicillin och penicillin V i svensk primärvård. Risken för sjukhusinläggning eller död var låg (3,3%). Studien fann ingen skillnad avseende penicillin V och amoxicillin avseende detta utfall, men byte av antibiotikapreparat var lite vanligare hos patienter som initialt fick behandling med penicillin V.

Snaebjörnsson Arnljots et al. Narrow-spectrum antibiotics to male patients with acute cystitis - a retrospective longitudinal study.  Infectious Diseases, okt 2025.

Studien jämför 38 864 män i Västra Götaland som behandlats med pivmecillinam, nitrofurantoin eller ciprofloxacin vid okomplicerad urinvägsinfektion utan feber. De fann ingen skillnad i risk för sepsis. Dock fanns en lite högre risk att utveckla febril urinvägsinfektion inom 30 dagar hos män som behandlats med smalspektrumpreparaten. Risken var dock låg i förhållande till andra risker associerade med kinolonbehandling och författarna drar slutsatsen att pivmecillinam och nitrofurantoin är säkra preparat för män med akut cystit.

Förebyggande effekt av metenamin (Hiprex) vid recidiverande UVI har undersökts i en RCT som inkluderat data från Sverige, Norge, Polen och Nederländerna:

Heltveit-Olsen et al. Methenamine hippurate as prophylaxis for recurrent urinary tract infections in older women-a triple-blind, randomised, placebo-controlled, phase IV trial (ImpresU). Clin Microbiol Infect. Nov 2025.

Studien fann att metenamin hade 25% förebyggande effekt mot recidiverande urinvägsinfektion hos äldre kvinnor jämfört med placebo. Effekten motsvarar den som ses vid profylaktisk användning av antibiotika i detta syfte. Dock innebar avslut av metenaminbehandling efter 6 månader ökad risk för urinvägsinfektion i efterförloppet – viktigt att känna till vid insättning eller avslut av denna behandling.

Koksalt sparar antibiotika
Little et al. Nasal sprays and behavioural interventions compared with usual care for acute respiratory illness in primary care: a randomised, controlled, open-label, parallel-group trial.

Studien var en RCT med 13 799 deltagare i syfte att jämföra effekten av två nässprayer, beteendeintervention och vanlig vård vid akuta luftvägsinfektioner. Deltagarna var vuxna personer med sjukdomstillstånd eller annan riskfaktor för svår infektion alternativt minst 3 självrapporterade luftvägsinfektioner årligen. Uppföljningstiden var 6 månader. Nässpray med vanligt koksalt minskade symtombördan, antalet dagar med symtom vid luftvägsinfektion och antibiotikaanvändningen.

Streptococcus pyogenes och Centorkriterier
Woldan-Gradalska et al. Inter-rater reliability of Centor score assessments between telemedicine and in-person examinations in patients with an acute sore throat. Infectious Diseases April 2025.
Studien visade låg överensstämmelse i bedömningen av tonsiller och ömmande körtlar i käkvinklarna hos patienter vid fysiskt respektive vid digitalt besök. Författarnas slutsats är att tillförlitlig bedömning av Centorkriterier inte kan göras vid telemedicinsk konsultation.

Bloomfield et al. Effect of a Widespread Reduction in Treatment Duration for Group A Streptococcal Pharyngitis on Outcomes Including Household Transmission. Open Forum Infect Dis. Juni 2025.

Studien jämförde 5 och 10 dagars behandling vid odlingsverifierad GAS-tonsillit. De fann ingen skillnad inom 30 dagar avseende recidiv, komplikationer, sjukhusinläggningar eller antal streptokocktonsilliter i hushållet.

Antibiotikaresistens

Salehi et al. Gender differences in global antimicrobial resistance. NPJ Biofilms Microbiomes. Maj 2025.

Global jämförelse av resistensgener i människors tarmflora som visade på signifikanta skillnader mellan kvinnor och män. I höginkomstländer har kvinnor signifikant högre förekomst av resistensgener än män - och i låginkomstländer är förhållandet det omvända. Kvinnor i höginkomstländer har högre antibiotikakonsumtion än män vilket sannolikt driver denna skillnad. I låginkomstländer verkar själva smittspridningen ha större betydelse, då hög resistensförekomst ses även i områden med låg antibiotikatillgång.

Penicillin-allergi
Fu et al.The burden of β-lactam allergy labels in health care: a systematic review and meta-analysis. Lancet Infect Dis aug 2025.
Denna meta-analys fann att penicillinallergi är associerat med multiresistenta infektioner (där dessa förekommer), postoperativa infektioner och infektion med C difficile.

God läsning önskar Strama Västra Götaland!